1. |
Svält
04:19
|
|
||
Solen strålar på din bleka barm
Glupska ögon stirra på sin öde farm
Din uppgivna kropp består
Utmärglad av själsliga sår
Sökandes i hungerns våld är du dömd att leva
På denna karga mark växer enbart död
I klorna hos dödens konung blir man aldrig adlad
Långt uppe bland trädens tomma kronor han härska
Sista löven faller långsamt ner
Likt ett timglas rinner sanden enbart ner
Fyller botten av dess forna tid
Marken täcks av löven dess tidigare liv
Ett vad om liv och död
Av dödens konung blir man aldrig adlad
Näbbar vräka i kött och blod, kött och blod
Dom skådar världen med glupska ögon
Grå skuggor samlas runt om dig
|
||||
2. |
Vinter
05:38
|
|
||
I tidens smala rum föds en blek nymåne
Som ulvens tand blev den i natten röd som blod
Moder drar nu sin slöja över dagen när
Marken nu sjuder en sista gång.
Löven begav sig allt närmare marken denna gång
Vargavintern likt eldarnas andetag flämtar efter syre
Furorna dansar i stormens bistra melodi medans
Bisarra ögon lysa på himlavalvet
Säg mig December, min ljusskyggaste av bröder
Fann du slutligen ro i den kalla tillgängligheten
Eller frös vintern dina minnen ända in i märgen?
Månen föddes i offrat blod
Den siar om vad som nu råda
Stormen släcker alla ljus i sin färd mot
Vad som var upp är nu ner i denna nya värld
Löven ligger nu ner för att dö
Vargavintern likt glödens liv flämtar efter syre
Furorna dansar nu runt i stormens nakna sång
Alla bistra stjärnorna på himlavalvet grina
Säg mig min mörkrädda broder
Fann du slutligen ro?
Svalnade äntligen glöden i ditt värma hjärta?
----
In the narrow space of time a pale new moon is born
Like the wolf's tooth, it turned red like blood in the night
Mother now pulls her veil over the day
As the ground shimmers one last time.
The autumn leaves fell to the ground earlier this time
The flames of the fire, like the dead of winter, gasps for air
The pinetrees dance in the storm's harsh melody
While bizarre eyes gaze from the firmament.
Tell me December,
My most mistrustful of brothers
Did you finally find peace in the coldness
Or did winter freeze your memories deep in the marrow?
The moon was born in sacrificial blood.
Whose prophesy foretells what prevails
The storm extinguishes the light in its journey
What was up is now down in this new world.
The autumn leaves fell to die.
The fires embers, like the dead of winter, gasps for air
The pinetrees dance around in the storm's naked song
All the glum stars in the firmament grin.
Tell me my nyctophobic brother,
Did you finally find peace?
Did lifes glow disappear from your warm heart?
|
||||
3. |
Tid
05:06
|
|
||
Vig mina ögon åt att se skarpa stjärnor
Lysa bortom månens karga upplysta yta
Låt mina fingrar peka vägen hem
Den stora björnen vaka över lilla björnen vägen hem
Tigen till livet är jag dömd att stå
Lika kall som vilsen
Som frusen i tiden, kristallklara minen förevigade
En tidlös saga målas där
Kosmos slungar tiden obotligt framåt
Mitt hjärta så iskallt
Låt mina ögon båda för evigt liv
Lilla björnen vaka över vårt rådande eftermäle
Rådande tjäle bäddad över berg och land medans
Ord talas i den uråldriga tidens tunga
Frusen i tiden, kristallklara minen förevigade
En tidlös saga målas där
Kosmos slungar tiden obotligt framåt
Mitt hjärta så iskallt
|
||||
4. |
Måne
07:22
|
|
||
En skugga kastas över berg och land
I tidens vagga, nattens trygga famn
Nymånen betraktas som befriande i natten
Den föddes lika svag som ditt yttre skal
Du har bara ett val
En vag reflektion av en nedbruten själ tar sig
Hasande genom skärvorna ur livets tomma spegel
Krossade tankar reflekteras i små fragment
Om och om igen mals sinnet ner i små bitar
Lyckan, tro, piska, slavar
Bröder, piska, slavar, lyda
Omvänd tro, månen lysa
I månens fulla sken broder fram träda förvandlad
Fulländad, ylandes i natten
Sökandes efter svar, vem vill du bli?
Erinra mig då om puppans magi
En reflektion av din forna brutna själ
Driver dig in i blodets lustar
Lyckan, piska, tro, lyda
Piska, lyda, slavar, lyda
Tänder gnager / månens sken / benen rena / ylande broder
Månen blöder / förvandlad / natten lång / fulländad
Sliter ut dess artär som ett slavande väsen
Sliter ut dess art, är som ett slavande väsen
En vag reflektion av en nedbruten själ tar sig
Hasande genom berg och land bortom livets mening
Bortglömda tankar reflekteras i små fragment
Om och om igen filtreras minnets små bitar
Lyckan, tro, piska, slavar
Bröder, piska, slavar, lyda
Piskan, lyda, bröder, lyda
|
||||
5. |
Varg
05:43
|
|
||
Född i en dimma
Blott en hinna där mörkret tar över
Där periferin varje timma är ett mörker
Skygg i en bur som livets rovdjur är du trygg
Din skugga som släpande finns där läker din dräpande natur
Lust för blod som bara växer
Likt blommans liv som blomstrar för att dö
Ilande tänder som törstar efter liv
Formar sin flock utifrån revir
Träd skapar sina årliga ringar
Som stammens bark långsamt bringar
Lust för blod som bara växer
Blommans liv blomstrar för att dö
Broder, du är inte ensam i denna hierarki
Evig hunger är vad vi valt att leva i
Familjens klor, hungerns uppror
Strävandes genom kretsloppet som ett bytesdjur
Vi föds i mörker, vi dör i glömska
I hungerns uppror dräps vi alla
|
||||
6. |
Korp
04:18
|
|
||
Ligger i skogen livlös kall och blodig
Kretsande runt om dig
Äter flugor upp din kropp
I en fest åt fader vår
Fader vår i himmelen
Helgat vare ditt namn
Många liv har skändats i din trygga famn
Ringlande maskar hittar alltid sin föda
Av jord är du kommen, jord skall du åter bli
Ruttnande långsamt inifrån och ut
I dig lever själens cancer den håller ännu ut
Slut dina ögon en sista gång
För av jord är du kommen, jord skall du åter bli
Ligger i skogen livlös kall och blodig
Kretsande runt om dig
Festar flugor på din kropp
Ät åt fader vår
Dödens konung har väntat länge nog
Så av dig kommer inget liv att återuppstå
Låt detta bli hans majestäts livs måltid
För av jord är du kommen, jord skall du åter bli
Ligger där rutten, bortglömd
Flygandes ner till dig kommer skogens konung
Inget kvar åt fader vår
Av jorden är du kommen, jord skall du åter bli
|
||||
7. |
Eld
04:48
|
|
||
Marken mullra, bergen dåna
Skogen full av livegna själar
Vägen till förödelse skapar liv åt död
Livets gnista gror en sista gång
Sjungen av melankolisk fågelsång
Världen blott ett fnöske av dunkelhet
I skyn fram växer ett torn av rök
Marken ånga, bergen blöda
Eldsjälarnas gnistor slockna
Vägen till förödelse, skapar liv åt döden
Skogen nedan i ovisshet
Glödgande liv blir levande ved
Brinn, du glödande livsform
Följ mig, låt korparnas sång leda
Dig dansandes in i evigheten
Kliv ända ner från himlastegen
Hos mig brinner eldar som aldrig vilar
Korpen sjunger, flammor slukar
Allt förkolnat i förvrängd oigenkännlighet
Marken sjuda, bergen eka, eldsjäl dansa, röken stiga
Skogen tystna, eldsjäl slockna, fågel tiga, glömska råda
|
||||
8. |
Aska
06:06
|
|
||
Under våra fäders fötter finns ditt sanna jag
Ditt väsen har många namn
Under dina fötter finns vi alla bortglömda kvar
Ditt väsen har många namn
Til banin färdhas jak i vardnader ramnins
Vådliga seder formades vilt ur din bedjande glöd
Eldsjälar givna liv till vädjan om dödens rön
Deras eftermäle är blott yrande stoft och minnen
Fram träder du dig resandes ur deras aska
Du är namngiven av vår moders alla befruktade själar
Ditt väsen har många namn
En dunkel skepnad räcker nu ut sin hand
Til banin färdhas jak i vardnader ramnins
Til banin färdhas jak i vardnader ramnins
|
Åskog Vänersborg, Sweden
Åskog is a newly formed black metal band residing in Vänersborg, Sweden.
Åskog is
thematically based on the cold and harsh brutality of nature. While other bands typically glorify a romantic vision of hell, prance about in cloaks chanting magical spells or sing about war, Åskog believe the darkness is much closer to home.
... more
Streaming and Download help
If you like Åskog, you may also like:
Bandcamp Daily your guide to the world of Bandcamp